Räkna på natrium per portion, inte på antalet mineraler
Den vanligaste jämförelsen i kategorin är hur många mineraler en produkt innehåller. Den siffran säger nästan ingenting. Fem mineraler i mängder på några milligram är sämre än ett i rätt mängd, och det du köper elektrolyter för är natrium. Vänd därför på etiketten och leta rätt på tre tal: natrium i milligram per portion, portionens vikt i gram och antalet portioner i förpackningen. Med dem kan du räkna ut pris per 1 000 mg natrium, som är det enda talet som gör två olika produkter jämförbara. Skillnaden mellan listans billigaste och dyraste produkt räknat på det sättet är nästan fyrfaldig, medan skillnaden i pris per förpackning ser betydligt mindre dramatisk ut. Hur du översätter en etikett till en dos hittar du i guiden om elektrolytdosering.
Hur mycket natrium behöver du faktiskt?
Två timmars hård träning med en svettmängd på 1,5 liter i timmen och en typisk svettnatriumhalt kostar omkring 2 800 mg natrium. Det är mer än Livsmedelsverkets dagsmål för hela befolkningen, som ligger på 2 400 mg, och det är mer än någon enskild portion i den här listan innehåller. Slutsatsen är inte att du ska tömma burken, utan att du ska sluta tänka i portioner och börja tänka i milligram per timme. ACSM:s intervall på 300–600 mg natrium per timme gäller pass över 90 minuter eller kortare pass i värme, och en dokumenterat salt svettare kan behöva mer. Under den gränsen, alltså vid ett vanligt gympass på en timme i normal temperatur, behöver du varken produkt eller tillskott. Efter passet är natrium däremot det som avgör om vätskan du dricker stannar kvar: rent vatten späder ut blodet, dämpar frisättningen av det vattensparande hormonet ADH och ökar urinproduktionen, vilket är skälet till att man kan dricka flera liter och ändå vakna uttorkad.
Magnesium, zink och MSM i pulvret – vad är de värda?
Nästan varje elektrolytprodukt innehåller magnesium, och flera lägger till zink, MSM och C-vitamin. Magnesiumet är det som oftast används i marknadsföringen, men det svarar på fel klocka. Natrium förloras och behöver ersättas per pass, kalium avgörs över dygnet och magnesiumstatus avgörs över veckor. Ett elektrolytpulver kan alltså ersätta din magnesiumförlust exakt och ändå vara irrelevant för din magnesiumstatus, eftersom det svarar på en förlust som är liten och kortvarig medan statusen byggs på ett helt annat tidsspann. Bakgrunden till det resonemanget finns i guiden om magnesium som elektrolyt. Praktiskt betyder det två saker vid köp. Betala inte extra för mineraltillägg, och kontrollera i stället att tillägget inte blir för stort när du tar flera portioner samma dag: en av produkterna i listan innehåller 8 mg zink per dos, vilket blir 24 mg vid tre doser och därmed ligger vid EFSA:s övre gräns på 25 mg per dag räknat på alla källor tillsammans.
Isoton, hypoton eller hyperton – spelar det roll vid köp?
Isoton har blivit ett kvalitetsord i produktmarknadsföring, men det är en konstruktionskompromiss och inte ett mått på hur bra en dryck tas upp. En dryck blir isoton av att bära energi: kolhydraterna står för det mesta av partikelhalten, och en ren elektrolytprodukt utan socker hamnar därför nästan alltid i det hypotona spannet, alltså tunnare än kroppens egna vätskor. Det är inte en brist. När Världshälsoorganisationen reviderade sin vätskeersättningsformel sänktes den totala partikelhalten medvetet från 311 till 245 mOsm per liter, alltså bort från isoton och åt det tunnare hållet. Behöver du energi under passet väljer du en sportdryck och räknar natriumet som en bonus. Behöver du bara ersätta salt och vätska väljer du en elektrolytprodukt och struntar i toniciteten. Hur du räknar ut klassen själv ur innehållsförteckningen står i guiden om isoton, hypoton och hyperton.
Varningssignaler vid köp
- Etiketten anger natrium bara som salthalt per 100 gram pulver eller tablettmassa. Du kan inte räkna om det till en portion utan att veta portionsvikten, och avsaknaden av en portionssiffra är i sig en kvalitetssignal.
- Produkten marknadsförs mot muskelkramp men innehåller under 200 mg natrium per portion. Då är natriumhalten för låg för att göra det produkten utger sig för att göra.
- Mineraltillägg som utgör större delen av portionsvikten. MSM, zink och C-vitamin är billiga att ta betalt för och har ingenting med vätskebalans att göra.
- Kaliumdoser över 500 mg per portion utan varningstext. Kalium i högre doser klassas som läkemedel i Sverige, och för den som har nedsatt njurfunktion eller behandlas med blodtrycksmedicin av typen ACE-hämmare eller ARB, eller med kaliumsparande vattendrivande läkemedel, är kaliumbelastning en verklig risk.
- Pris per 1 000 mg natrium över 20 kr utan att produkten erbjuder något extra, som dopingtestade tillverkningssatser eller glukos i vätskeersättande mängd.
- Produkter som bara går att beställa via importsajter utan svensk återförsäljare. Du får varken batchspårbarhet, konsumentskydd eller förutsägbar leveranstid.